Sämre ställe kunde man ha bott på än Le Mas de Pierre, där vi checkade in för några dagar den 16:nde oktober. Ett litet sömnigt ställe uppe i bergen, 15 km från Nice, med underbart vackra vyer och god mat. Även om det var taxi som gällde var det lätt att åka ner till Nice, Antibes eller något annat ställe vid kusten. Det enda som vi inte uppskattade var att man inte riktigt kunde promenera i området på grund av smala krokiga bergsvägar utan trottoarer.
Vi tog i alla fall mod till oss och promenerade upp till den charmiga 1500-talsbyn ”Saint-Paul de Vence” med sin ringmur, sina smala gränder, vackra gamla dörrar och stenlagda gator. Där kände man sig verkligen förflyttad bakåt i tid. Det är franska rivierans mest kända konstnärsby vilket verkligen märktes, konst-gallerieror och butiker överallt. Byn var också en plats där många kända konstnärer gömde sig undan den nazistiska ockupationen och bland annat den judiska konstnären Marc Chagall är begraven på byns begravningsplats.
Så var det dags att söka sig hemåt till kalla Finland igen, vilket inte gick helt smärtfritt! På det sena kvällsflyget från Stockholm till Vasa lyckades någon bogsera sönder framhjulet på planet då vi skulle ut från gaten. Lagom kul vid 23-tiden då det enda man vill är att få sista delen av resan avklarad! Summa summarum var det bara att stiga av planet, hämta sitt bagage och söka sig till Best Western där flygbolaget ordnat logi till oss alla. Nåja, det var helt OK, trots att man kände sig som om man hamnat i en studentlägenhet och inte riktigt visste vad som rörde sig i korridorerna.
På resande fot 